Ni vet dom där morgnarna, när man sover länge och allt är frid och fröjd....tills mamma eller någon annan sliter upp dörren och dundrar in på hälarna i rummet och skriker i varsaler? Jo, detta var en sådan morgon.
Mamma slet upp dörren ca. 12.30 med ett sådant ryck att fönstret skakade och själv flög man upp ur sängen. Sedan halvskrek hon "Alltså HERREGUD!!! HUR länge tänker DU sova då??? SATAN hela dagen flyger förbi och inte får man NÅGONTING gjort!!" Jag som nu någorlunda har hunnit vaknat till samt hunnit bli aningen irriterad fräser trotsigt tillbaka "Jamen, herregud VÄCK mig då för HELVETE tidigare om det är så. En människa som SOVER kan väl INTE väcka sig själv heller?!?"
Eftersom hon inte hade något bra svar anser jag det vara 1-0 till mig.
Nu ska vi snart åka och titta på en lägenhet också. Weee...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar